De sjunger att fy fan vad de är bra
Jag måste vara världens mest osociala person. Just nu iallafall.
Hela släkten är här.Skånskan får nästan väggarna att skaka.
Vad händer?
Jag sitter seriöst inne vid min dator, Medan alla andra är utanför och socialiserar.
Bra Jonna. Bror min har studentfest och här sitter jag. Tio poäng.
Nej, ELVA poäng. Mer än max.
Hela förmiddagen har passerat i någon slags dimma.
Skolavslutning, uppvisning i aulan, hejdå-kramar.
Vi-ses-inte-på-ett-år-kramar.
Jag-kommer-sakna-dig-kramar.
Jag-kommer-inte-sakna-dig-men-vi-låtsas-det-ändå-kramar.
Sen var det student, Axel sprang ut och såg lycklig ut.
Axel åkte runt på lastbilflak och såg full och lycklig ut.
Jag satt med släkt och drack islatte och såg lycklig ut.
Hemma nu, tryckt i mig mammas goda mat fast jag var mätt.
Pratade lite mer farmor, eller mer nickade och försökte lyssna. Tankarna var någon annanstans.
Mina tankar är ALLTID någon annanstans. Till och med nu.
Snart kommer Elin Mikaela Kajsa och Ylva. Och räddar mig.
Sedan ska vi dra iväg på något lurt. Hoppas det blir en trevlig kväll.
Hoppas även att jag inte gör bort mig inatt när jag kommer hem till släkten.
Återstår att se.
Allt förändras nu.
Inget kommer bli sig likt.
Som vanligt hanterar jag det med GLANS.