Jonna Arenlind

Jag har gått runt hela veckan och varit snäll och lugn och normal och allt men nu är det fredag och nu går det inte längre. Jag är så arg, så arg, så arg så arg! Jag är arg för att jag trodde att jag gick på en skola där man får vara sig själv men det får man inte, det är klart att man inte får, det får man aldrig! Man måste ju vara rätt för att inte bli trakasserad och hotad och jag är så besviken så det ryker, och vem vet nästa gång kanske det är jag som inte är rätt? Och så är jag arg för att jag inte vet vad jag vill med mitt liv och jag trodde jag visste det men det gör jag inte.

Så är jag arg på människor som kommer och går så som det passar dem, ego,ego,ego,ego,ego,ego,egoistisk är man som människa - det lärde jag mig på religionen idag - men det måste väl finnas någon gräns?! Och så är jag arg för att människor dör för tidigt innan de har upplevt allt fint som faktiskt finns här om man tittar noga. Och allt man litar på och tror på och kämpar för - som sedan vänder om och försvinner rakt framför näsan på en. Fy bubblan, jag tror jag reser bort. För jag är dessutom så förbannat arg på denna äckliga vintern som inte bara är mörk och kall utan dessutom äckligtäckligtäckligt REGNIG.