IT STARTS IN MY TOES

Idag har jag köpt min älskade cykel
jag är kär i den
och hela den här grejen att cykla
Man bara vet att det varar

Dessutom det ultimata avslutet på Kulturveckan.
Efter veckans partajer och happenings var denna fredagkväll precis vad som behövdes.
Jag och Tina och Sandy, ensamma i en lägenhet.
Hela kvällen ute på altanen med te, godis och vattenpipa. Så galet mysigt.
Och vilken skönsång sen, vi sjöng allt med brittan, atomic kitten, rubbet.
Minnen!
Tänk att vi har hängt ihop i tio år nu. Galet fint med vänskap som varar.
När jag förlorar gamla vänner känns det som att jag också förlorar en del av mig själv. Eller iallafall en del av den jag brukade vara. När jag behåller dessa vänner håller jag också på sätt och vis kvar vid mitt gamla jag. Jag kan inte sväva iväg för långt, jag behöver inte oroa mig för att bli något jag inte är. Det är så skönt att ni håller mina fötter på jorden. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan er.
Nu ska jag sova och jag ska sova både länge och väl.
Puss och godnatt!
Kulturveckan; Party hela dagen alla dagar
Vi gör ingenting vettigt i skolan överhuvudtaget.
(Inte utanför skolan heller.)
I måndags tog jag "tjuren vid hornen", en sådan där tjur som de rider på i filmer på pubar, där man ska försöka hålla sig fast. Skitsvårt! Jag klarade tretton sekunder eller något. Läskigt var det!
Igår, tisdagkväll, vart det fest ute i naturen. Galet, galet.
Imorgon är det fest igen.
Så jag bör nog sova inatt.
Men först lite plugg och mys!
Puss
J
Sunday feelings
Nej förresten, jag har INTE fått jobb
Men oj så stolt jag var.
Första sommarjobbet var kirrat liksom, men nej.
Det var bara en läskig intervju och det är tydligen massa som söker.
Blä.
Vi får väl hoppas att de föll för mig och mitt kaos.
Nu håller den fina helgen på att lida mot sitt slut.
Anlände med tåget till Borås för exakt en timme sedan.
Wow.
Till och med Vänersborg är en fin stad i detta väder.
Fint som tusan att träffa tjejerna, barnkalas är skiten.
Nu ska jag plocka fram solstolarna,
sedan ska jag sätta mig och pluggapluggaplugga.
Imorgon drar förövrigt Kulturveckan igång på Bäckäng och jag är PEPP.
Ta hand om er folks!
JAG HAR FÅTT JOBB!
JAG HAR FÅTT SOMMARJOBB.
Äntligen.
Det verkade som ingen ville ha mig men tydligen ville Guldgubben det.
(Är det bara jag eller klingar den meningen lite illa?)
Skitsamma, sälja jordgubbar ska jag,
och jag tror det kan bli bra!
Ska få reda på mer imorgon på ett möte 16.30.
Iiih!
Och på lördag blir det barnkalas i Vänersborg, minsann.
Nu ska jag återgå till min vanliga syssla - plugget.
J
Bläbläblä
Oroar sig och grubblar.
Skönt för er, i och för sig.
Det tar energi.
Bläbläblä.
Man kan ju inte göra någonting ändå, eller hur?
Det är bara att flyta med.
(Något som jag aldrig gjort särskilt bra.)
äckliga slumpen
Jag har hur mycket som helst som jag måste få ur mig, det har jag haft ett tag men inte vetat hur jag ska få ner det till ord och sammanhängande menar. Men jag skiter i det nu, det får bli som det blir, det måste bara ut.
För grejen är att jag flippar rätt rejält. Jag hoppas verkligen att det bara är en fas för jag känner mig så sjukt i obalans. Jag behöver en klok människa som kan komma hit och prata med mig och förklara allt för jag fattar ingenting och jag orkar inte själv.
Det har hänt så mycket på sista tiden, saker omöjliga att förutse. Det är precis sådant som skrämmer mig! Att saker bara händer. Att inte ha kontroll skrämmer mig. Jag är så rädd för allt som kan hända. Äckliga slumpen. Jag är rädd att jag ska klämma katten i dörren, tappa Alve i trappan. Att någon familjemedlem ska vara med i någon olycka och att jag inte ska hinna säga något bra till dem innan det händer. Jag hatar att vi bråkar som vi gör och jag hatar att vi är osams när vi går hemifrån. Jag är så rädd för döden. Inte min egen just, men andras. Cancer, hjärnblödning, hjärtattack. Jag är så trött på allt sådant. Och jag är så trött på att vara rädd för allt. Jag vet det är onödigt och går inte att göra någonting ändå. Äckliga slumpen står ju gömd bakom varenda hörn och jag hatar hatar hatar hatar det.
Det är märkligt. Trots att jag har suttit och skrivit i en halv evighet känns det inte som att jag har fått ur mig ens hälften. Jag vet att jag är en jobbig jävel som tänker för mycket men så är det. Nu har ni fått del av det.
SKIT
Överallt och hela tiden.
Varje dag.
En dag utan skit, så har jag ändå kvar massa från igår.
Varför vänjer man sig inte?
Blähblogg
Det känns inte som att det finns någon mening längre.
Motivationen fanns där innan jag skaffade lösenord och begränsade läsarna.
Jag saknar dem!
Jag vet inte ens vilka det är men jag saknar dem!
Yepp.
Känns tomt och ensamt här!
Vart är ni egentligen?
Sommarkänslor
.. och jag hamnade hos Ylva efter skolan. Skulle kolla in nystylade lägenheten. Gött mysig!
Så mysig att jag glömde av tiden och blev kvar där längre än planerat.
När jag kom hem gav jag mig ut i skogen och sprang i det underbara vädret.
Klockan var runt åtta, och det var soligt!
Nu är det sommaren på gång!!!
Snuttan!
Vi hittade Sötiskatten!
Hon satt fast i ett skjul hos en granne.
Där har hon suttit hela natten och hela dagen.
Utan mat och vatten.
Min älskade lilla snuttegulla, aldrig att jag släpper ut henne igen!
Söndagshelvete
Vi har letat hela morgonen.
Jag var livrädd att hitta henne på vägen.
Det har snöat och regnat.
Hon finns ingenstans.
Jag håller på att köpslå med Gud,
lovar att jag ska bli en tusen gånger bättre människa
bara Sötis kommer hem igen.
Får för mig att jag hör jamande hela tiden
Kan inte koncentrera mig på någonting.
Pippi är seriöst deprimerad, hon har legat i fönsterkarmen sedan kl 10.
Inte likt henne.
Jag orkar inte det här.
Längesen jag skrev ett såhär deppigt inlägg.
SUSHI-LÖRDAG

Pisstrött
godnatt
CHICKEN!
Hon är tre år yngre och tusen gångare hårdare.
Det var såhär:
Jag var i badrummet när Ella kom utrusande.
"Vad är det?" Sa jag, (än så länge lugn).
"Blöööhh" Svarade Ella.
Hon öppnade munnen, full med blod.
Jag skrek.
Hon skrattade åt mig, med munnen full av blod.
Och jag insåg det jag länge blundat för;
Min syster är hård, och jag, jag är en chicken.
Oh no
För ett tag sen pratade pappa om att också börja träna på ONYX.
(Oh no, tänkte jag.)
Förra veckan berättade han att han faktiskt har börjat.
(Oh no, tänkte jag.)
Igår berättade han att det första han gjorde var att han satte sig spritt näck i den allmäna bastun, varpå han blev överraskad av ett gäng tjejer.
(Nu grät jag)
Sommartider hey hey
Nu har jag plockat fram vårjackan!
Nu är jag lycklig!