Jonna Arenlind

2007 - avverkat
Fast så kanske man inte ska tänka, och det gör jag väl inte. Egentligen. Men på något sätt är det ju så. År 2007 är snart slut.
Ångest? Nej. För varje år har ju - i stort sett - varit det samma. Det händer olika grejer såklart. De påverkar en, såklart. Men i längden .. är det ingen större skillnad.

Men det har inte gjort så mycket. Jag har alltid varit nöjd. Med allt. Vänner, familj, skola, intressen. Allt har klaffat, nästan för bra ibland. Jag har aldrig haft anledning att klaga. Inte heller nu. Men det känns som att allt har börjat rinna ut i sanden, en sak efter en. Kanske för att säga mig att det är dags för förändring.
Det är också anledningen till att jag inte brytt mig så mycket om det. Kan man fatta det?
Jag, Jonna Arenlind har inte brytt mig särskilt mycket om att saker och ting håller på att förändras runt mig! Det måste väl tyda på... jag vet inte, mognad?

Det är nämligen en sak som har varit annurlunda detta året. Annorlunda med mig.
Jag vill mer. Jag vill annat än detta som är nu.
Ärligt talat är jag så förbannat rastlös att det kryper i benen på mig ibland!

Hem från Skåne mitt i natten, och jag är seg som farfars kola. Julrean väntar på stan, och far min är pepp. Jag också, lite. Kvällen ska jag iallafall tillbringa med Harry Potter, te och kattungar. Så det så.

Fast det var längesen julen strålade i Borås, med tanke på att det nästan aldrig är snö här vid juletider. Snö på julen känns mer som någonting man läser om i böcker. I verkligenheten brukar den dyka upp sådär någon vecka efter jul, ungefär vid den tidpunkten man inbillar sig att våren är i luften och den kalla vintern äntligen är över.

Jag har verkligen gjort allt för att få lite julstämning. Jag har bakat massa misslyckat julgodis, jag har ruinerat mig själv på julklappar, jag har klätt vår lilla patetiska gran, jag lyssnar oavbrutet på dåliga jullåtar, jag har till och med hängt upp min pinsamma lilla prydnadstomte på garderobsdörren. Har jag glömt nåt eller? Jag känner NOLL stämning.

Nej, jag har aldrig varit en av de flickor med bjällerklang i öronen och skimrande julljus i blicken. Hela vintern är för mig en mörk och kall period som man ska försöka ta sig igenom med humöret i behåll. Vissa familjer som tycker som jag packar inför julhelgen ihop sitt pick och pack och reser till någon varm, solig ö. Tyvärr har min familj aldrig varit en av dessa...

Min julafton nere i Skåne har sett densamma ut i urminnes tider, men det finns något av en oskriven regel som säger att den inte får ändras på. Julbordet till exempel. Det har jag aldrig varit något större fan av. Men när farmor har stått och lagat mat i flera timmar kan man ju knappast klaga. Då är det bara att snällt ta för sig av den ursvenska skinkan, stinkande sillen, rödbetssalladen, lutfisken och prinskorven. Att jag är vegetarian är något som farmor verkar glömma bort varje gång det vankas middag, och jag har aldrig haft hjärta att påminna henne när maten väl står på bordet.

Men jag vill faktiskt ha vissa traditioner kvar, för det finns vissa saker som behövs för att jul ska vara jul. Jag uppskattar till exempel fortfarande att kyrkan står där och lyser välkomnande, och jag går gärna till kyrkogården och tänder ljus på mormor och morfars grav. Att ge bort julklappar älskar jag, och det är helt klart ingen som skrattar högre än jag när vi sitter samlade framför Karl-Bertil Jonssons julafton! SÅ BRA! Julens höjdpunkt!

Vissa traditioner har väl helt enkelt en poäng i att vara just traditioner och med risk att låta aningen dramatisk så knyter de helt enkelt samman det förflutna med framtiden.  I det numera i stort sett historielösa Sverige så skadar det inte med lite extra förankringar till det förflutna.

Yey, igår var det äntligen SPICE GIRLS på TV! Jag hade väntat hela veckan på det. Åh, det var fint. Jag och Sandy satt uppkurade i soffan och drack te. Pratade minnen .. Rätt grymt ändå att vi har varit polers i 10 år nu.

Vi i klassen hade förberett oss inför programmet genom att spela Spice girls musik på våra datorer hela veckan. Stämning och nostalgi ..

Min favorit var Melanie C

Gissa vem som har vunnit Veckorevyns rimtävling?

Idag är det onsdag och imorgon är det torsdag och efter torsdag kommer fredag och sen är det lov. (Finns inga ord som beskriver hur jag känner inför det, annars skulle det stått här)

Ha det julmys.

puss
J

Don't you want something else,
something new, than what we've got here?

And don't you feel it's all the same,
some sick game and it's not insincere?

I wish I could change the ways of the world,
make it a nice place.
Until that day, I guess we stay,
doing what we do
screwing who we screw

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRGGGGGGGGGGGGGGGG
GGGGGGGHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH´!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Lite diffust sådär.

Om buss 7 åker förbi mig på väg till skolan innan jag har gått förbi Linneas hus,
då är jag lite sen. Då är klockan cirka 07.45.
Om buss 9 åker förbi mig så är jag SEN. Då är det snabba ryck som gäller om jag ska hinna i tid.
Den tjuriga gubben måste jag möta vid Linneas hus eller senare, annars är jag sen. (Han är skitskum! Vägrar se mig i ögonen ju, hur mycket jag än försöker. Jätteläskig är han.)

Ifall den lilla flickan står utanför sitt hus när jag ska förbi så är det lugnt, då är klockan bara 07.40. Den flickan gillar jag, hon gör mig glad genom att stå där och .. stå där.

Där ser ni, vad ska man med klockor till egentligen?
(De får mig ändå inte att komma i tid)

Nu är det nån som biter mig i hälen, hjälp. Bäst jag går, jag måste ändå plugga.
Blev inte mycket gjort när tjejerna var här för en stund sen. Inget överhuvudtaget faktiskt.
Ha det mys!