Jonna Arenlind

Jag mår så underbart bra. Det har slagit runt så brutalt, från att ha varit väldigt mörkt till att bli sjukt ljust och fint.
Men nog finns det anledningar till detta, tro inte att jag är nåt nervöst vrak som har humörsvängningar kraftiga som vulkanutbrott. Hmm, det där lät väldigt bekant, men strunt samma.

Poängen är att grejer har löst sig väldigt fint de senaste dagarna. Dagen. Den senaste dagen, alltså idag. Okej, först och främst. Jag har lämnat in hemkunskapsinlämningen. Det låter kanske inte så stort, men för mig var det verkligen stort. För de tre senaste dagarna har detta arbete tagit över hela mitt liv. Seriöst, detta låter inte rimligt, det ser jag också. Men det är sant. Jag har seriöst jobbat med detta förbannade arbetet från att jag kommer hem från skolan - tills jag lägger mig. Och det är ingen överdrift! Seriöst. Det har varit galet, och jag har dessutom varit så sjukligt stressad över detta. Jag har drömt mardrömmar och inte kunnat sova. Detta låter inte normalt, jag ser det. Min poäng är att nu är det klart, inlämnat, finito. Och det känns lime! Och då snackar vi inte bara lime, utan LYXLIME.



Dessutom åker jag med familjen till Öland imorgon, för att vila ut och slicka såren lite, så att säga. Bara traska runt där och glömma allt annat. Bort från skolan, folket, Borås och allt som hör till. Samla tankarna lite, och se lite nytt folk, låtsas att det är sommarlov... Hämta energi att ta tag i det sista innan lovet, jag behöver sannerligen den där extra energin..

Sen är det ju i stort sett sommarlov! Hallå! Sommarlov. Bara några få veckor kvar, fulla av intressanta saker, avslutningar och teater-uppvisningar, för att inte tala om min 16-årsdag :D  Jag har nästan lite ångst egentligen, jag vill inte vara 16 år. Det är ju jättemycket. Jag vill vara femton. Nu ska jag gå och packa, avfärden till Öland imorgon kommer bli läskigt tidig. Jag har hört fasansfulla rykten om att vi kanske åker redan vid åtta. Låt oss alla hoppas att dessa rykten är falska, för vårt allas bästa. På måndag är jag tillbaka igen, tills dess får ni leva med min tomma tysta och sorgliga frånvaro.. =)

Kommer sakna er flickor! Jag hade velat se er i helgen. Ni är bäst. Pusshej allihopa /Jonis