Älskling jag vet hur det känns
Snabb beskrivning av Jonna Ingrid Tove Arenlinds tillstånd just nu följer...
Dricker te. Smak? Vet inte, oviktigt. Pratar i telefon med Julia. Julia deppar, saknar konfirmander. Jonna skriver samtidigt med Elisabeth på MSN. Konstiga, osammanhängande meningar. Dåliga skämt, skrattar gott åt sig själv. Elisabeth fattar noll. Det kliar över hela kroppen. Anledning? Jonna såg en mygga på nattduksbordet för en halvtimme sen. En mygga. Död åt myggorna. Planering inför lördagens påsknattsmässa pågår med Christy. Det går.. hmm..framåt. Jonna är trött. Teet har nu kallnat. Jonna dricker ändå. Funderar på att gå och lägga sig. För trettiofjortonde gången. Orkar inte. Slänger en snabb blick på de icke uppackade väskorna. Orkar inte. Lägger på telefonen, vill ringa upp Julia igen. Julia, julia.. Saknar Julia en liten stund. Dricker upp det sista kalla teet. Funderar på att lägga sig. Nej. Nu kliar det ännu mer, vart är myggan? Jag ska utrota myggorna. Tjejsnack pågår på MSN, mellan Jonna och Elisabeth. Konfirmander diskuteras livligt. Tänk vad mycket man kan säga om de barnen. Ohja. Jonna är sjukligt trött nu. Känns som förkyldningen blir värre för var sekund som går. Någon börjar skriva på MSN. Konfirmand-Linda. Henne gillar vi. Så härligt öppen och pratsam. Hon klagar på sin säng. Jonna klagar på myggan som flyger omkring fastän hon kastat SO-boken på den två gånger. Dö mygga. Nu ska jag minsann sova. Och jag ska sova så sjukt länge imorgon så det är inte klokt.
Godnatt gott folk.
när broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå,
är himlen så oskyldigt blå...