Jonna Arenlind

Sitter på jobbet. Dagens misstag (klockan är 13) än så länge:
- sålde gårdagens bingolott till en gubbe i rullstol
- gav fel cigaretter till samma gubbe i rullstol
- gav fel cigaretter IGEN till gubben i rullstol

det hela var rätt kämpigt, för gubben kom inte in i affären
utan satt utanför, och jag sprang ut och in och ut och in
med olika cigarettpaket.

otroligt lyckad dag än så länge.
nu ska jag fira med en banan.

/jonna

Ibland - speciellt såhär på hösten - så blir man lätt lite nere.
Det hade jag nästan glömt av efter ett år utan mörker och kyla.
Men nu kommer jag ihåg det!
Jag brukar ändå klara mig rätt bra tycker jag,
Men för någon dag sedan kände jag det.
Det var mörkt och kallt och ensamt och hopplöst.
Läxor i drivor och dammråttor på golvet.
Vad finns det för mening med livet? tänkte jag,
med plugg och jobb och stress.
Jag ska ju ändå dö snart.
Sedan blev jag rädd för mig själv
för det är väl sånt deprimerade människor tänker.
Och då kändes det ju inte bättre precis.
Känner ni också så ibland?

Känslan sitter inte i länge, tack och lov.
Någon timme eller så för det mesta, sen släpper den.
Jag dricker en kopp te med en vän till exempel,
då plötsligt ser jag en mening igen.
Kanske är inte te meningen med livet,
men det är bannemig en mening i livet. 
Precis om väldigt mycket annat fint.

Som sagt, jag ska göra denna hösten till något bra.
En höst kan vara kall och jobbig, eller väldigt mysig.
Mycket te och mycket trevliga människor så ska det nog bli bra.
Det unnar jag er alla.

Oj vilken helg!!
I fredags åkte jag direkt till Göteborg efter skolan
för att se Håkan Hellström på Liseberg och träffa kenyagöteborgarna.
det var grymt såklart :)
efteråt åkte jag med Elna in i skogen där hon bor.
Det var mörkt på vägen men väldigt mysigt, och det blev rätt sent..
Sen fick jag ju såklart gå upp tidigt för att hitta ut ur skogen igen,
vilket tog sin tid med många olika bussar..

Väl hemma satt en dusch på sin plats, innan jag flängde ner till stationen igen,
denna gång tog jag tåget åt andra hållet, nämligen till Fritsla (en annan håla)
där det var kräftskiva och annat mysigt folk.
hem därifrån åkte jag rätt tidigt,
för jag skulle ju upp idag och jobba.

Och nu sitter jag på jobbet!
Första dagen ensam, både öppning och stängning.
Hittills har dagen gått hyffsat smärtfritt.
Jag har ännu inte fått kassapparaten att tjuta,
och jag har faktiskt kommit ihåg att ta betalt av alla.

Klockan är nu två och det är väldigt lugnt.
Så jag har minsann skrivit klart en historiauppsats.
Tänk vad produktiv man kan vara här i godisaffären!
Sånt lyckas ni inte få gjort på ica och hemköp va?

Nu ska jag fortsätta vara produktiv,
läsa om kyrkovalet och dra mitt strå till den demokratiska stacken.
Ikväll ska det röstas! Gör det ni med.
Sen ska jag hem och däcka i min säng vid åtta. Och imorrn är det måndag.
Det må jag säga,
med mina helger är det tur att jag har veckodagarna att vila ut på!

Ja hörni, det rinner på. Dagar går och veckor och nu är det höst.
Skolan är som den är.
C-kurser, franska steg tusen, vem var det som sa att 3:an är slapp?
Jag fryser. Löven faller.

Mer då? Jo det här kommer ni inte tro.
Jag har fått jobb.
*effektpaus*
Jo det är sant.
*paus för ytterligare effekt*
Godisaffären ute i sandared ville ha mig.
Den enda frågan jag fick var: - Röker du?
-Nej.
-Bra.
Tack.
Tacktacktacktacktack!

Nu ska jag börja planera mitt vidare liv. 
Det kryper redan i mig och jag vill iväg igen.
London. Paris. Berlin. Indien. Australien..

Projektarbetet planeras.
Planen lyder: klädinsamling. försäljning (förhoppningsvis i skolans lokaler),
sedan pengarna nerskickade till de fina barnen på skolcentret i Kenya.
Visa att jag inte glömt dem. Aldrig, aldrig. 

Annars? jag vet inte.
Tänker mycket och har svårt att koncentrera mig.
Det känns som jag står stilla!
Att mycket är meningslöst.
Umgås ofta med Kenyavänner.
Längtar tillbaka mindre då.
Vi är nära varandra och det känns bra.

Vill göra nåt bra och vettigt. Inte sitta här och vissna som löven på träden.
Ska göra något bra av denna hösten, och hela året. Jag tänker inte slösa en dag.
Inte heller slösa energi på fel saker.
Jag ska göra något bra av denna hösten!

Polisen stormade tågstationen när jag skulle in till Göteborg imorse.
När jag kom tillbaka ikväll var de kvar.
Jag gillar inte poliser. Ända sedan Kenya gör de mig orolig. Nervös.
Hatar det. Där står de med armarna i kors och tror att de äger världen.
Jag tröstar mig med att de måste haft en jäkla trist lördag iallafall. Ha-ha.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag jobba.
Den meningen har jag aldrig skrivit förr.
Imorgon ska jag jobba. Jag ska jobba. Jonna ska jobba.
Hoppas ni mår bra.
kramar